Gång på gång får man från muslimers håll höra att vi är utsatta för islamofobi. Att andra vill oss illa. Att hela västvärlden hatar oss och med det den muslimska civiliasationen och historien. Visst, jag förnekar inte att så kan vara fallet. Inte alltid, men definitivt inte aldrig. Men kanske, bara kanske, borde vi ställa oss frågan om vem som är mest rädda för muslimerna?
är det ”de Andra”? Icke-muslimerna? Eller kan det snarare vara så att vi för en gångs skull bör rikta blicken mot oss själva?
För om jag vill diskutera vissa frågor som universellt väcker debatt, blir diskussionen sällan så infekterad som om jag tar diskussionen med en muslim. Låt oss därför göra ett test. Jag ställer några enkla påståenden för att ge en överblick över vad dessa ”svåra frågor” kan röra sig om.
- Det finns muslimska homosexuella.
- Hedersmord och hedersrelaterat våld och förtryck finns bland muslimer.
- Kärlek är gränsöverskridande och således kommer det alltid uppstå kärlek mellan muslimer och icke-muslimer.
- Kvinnoförtryck finns bland muslimer.
- Synen på barn är något som kan diskuteras.
Således helt enkla påståenden. Jag hade lika gärna kunnat byta ut muslimsk-besläktade ord med vad som helst, you name it. ändå är det få saker som upprör så mycket och så många som att sätta dem i ett muslimskt sammanhang. Genast riskerar man (och risken är ganska hög) att bemötas med utnötta repliker som:
- Det har inte med islam att göra! Svar: Nej, men vem har det med att göra då att kvinnor hedersmördas? Visst fasiken har det att göra med, om inte islam, så i allra högsta grad oss muslimer?
- Dom blandar bara ihop religion och tradition! Svar: Må så vara, men vems ansvar är det att ta diskussionen om var gränsen för tradition och var gränsen för religion är allra otydligast? Oss själva naturligtvis.
- Islam säger inte att det är tillåtet! Svar: Allright. Låt oss till att börja med lyfta fram frågor som ”Vad är islam då?”. är islam en liten apparat som kan prata? Och eftersom de flesta av oss inser hur befängt det låter – vem är språkrör för denna islam?
Så visst kan vi vara överens om att det finns en hel del ämnen som är svåra att debattera i muslimska sammanhang. Men få gånger ställer vi oss själva mot väggen och frågar oss varför vi är så rädda för att ta frågorna. Själv är jag övertygad om att det är för att vi är rädda för vad andra muslimer ska säga, ska tycka och göra. Men framför allt, och detta är också det svåraste, så är vi rädda för att skapa en kris i våra värderingar och föreställningar. Så därför blir det ett evigt tassande kring svåra ting och en snarstuckenhet som slår det mesta.
För faktum är att utomstående börjar och är redan, smått provocerade. Varför går det så trögt framåt? Från icke-muslimskt håll provoceras det med alltifrån karikatyrer och rondellhundar till de riktigt grova kränkningarna. Och vi känner alla den givna reaktionen. Förbannade demonstranter som bränner och skriker och ambassadörer som försöker gå diplomatins väg. Men ey, ”Du Vettiga Sansade Diskussion Som Kan Leda Åtminstone Någonting Framåt”, var försvann du? Liksom alla gånger förut försvann du bort bland kulisserna, bort innan du ens hann kika fram bakom ridån.
I slutändan förlorar vi mest själva på det. Vi förlorar idag, vi förlorar mer imorgon. Det ges knappast någon chans att för någon visa de vackra sidor som finns av islam. ödmjukhet, respekt, mångfaldighet och för att inte glömma de kanske viktigaste; flexibilitet och universalitet. Någonstans får inte alla muslimer plats. Någonstans förlorar vi oss själva därför att vi bryr oss mer om att rikta taggarna utåt istället för att rikta blicken inåt. Någonstans försvinner det där ”islam” bland petitesser. Och ändå, inget är så starkt som när det får nötas, provoceras, diskuteras och omvärderas. Det svagaste är det som aldrig utsätts för detta.
Därför, ta tre djupa andetag och låt oss dra upp ridån!
Med förhoppning om ett vackert septemberväder till er, med virvlande eldgula löv mot den torra asfalten och friska luften, och en fin Ramadan till de som firar den.
Har försökt lägga en kommentar till förra inlägget i snart en vecka, men det hänger sig alltid och vill inte visa kommentars-funktionen. Mitt svar där skulle vara att jag tror du blivit starkt påverkad av ett års studier i etnologi
Sådan är jag med! Fast det har du nog märkt…. :p
Detta inlägg var mycket bra och tänkvärt skrivet! Fast jag undrar om det inte gäller de flesta religionerna, på ett eller annat sätt. Om man ser på kristna så fördömmer man alla andra ideal förrutom de som ingår i den kristna (västvärldens) värld. Kristendomen är i grund och botten väldigt sexistisk och orättvis. Om inte säga homofobisk! När kyrkliga ledare fördömmer homosexuella (tänker här på en viss pastor) och tar avstånd mot samkönade äktenskap utan att detta får större konsekvenser för dessa talare (pastorn frikändes och många andra sitter kvar på sina poster) så inser man att den kristna läran är likadan…
Jo, men det är lite där som problemet ligger i. Att man, då vi diskuterar problem som (också) rör muslimer ofta säger att samma problem finns bland andra grupper, här exempelvis kristna. Det är inte där diskussionen ska stanna. So what att problem också finns bland kristna? Muslimernas problem löses inte av det. Muslimska böcker om kvinnans ställning i islam börjar ofta med en lång utläggning om hur långt ner på samhällsstegen kvinnan befann sig i Europa, såväl under antiken som 1700-talets Rousseau. Symtomatiskt eller hur?
Genom att skylla på den Andra, blir det så mycket lättare att blunda för ens egna problem. Men så mycket mer problematiskt i längden. Och tyvärr är det där alla står och stampar än idag.
Selam Khadija..!
)
Nyligen publicerade jag en artikel på min blogg med analysen om att muslimska länder strider mot Sharialagen, fast regimskurkarna påstår hela tiden om länderna styrs enligt islamiska principer.
Jag tycker att du o jag är mycket nära med våra åsikter.
)
Din blogg ska jag spara i favoriter o sen kommer jag att länka dig från min blogg
Välkommen i debatt hos oss! Där finns allt från Genevekonventioner, kronofogden, folkmord, kvinnofrågor, islam, konst, kultur, etc…
)
kram på dig
Selam
Ida D.
Forum För Frihet
http://www.forumforfrihet.blogspot.com
Hej!
Jag är en ”nybliven” muslim. När jag fann Gud och fann till den rätta tron så blev jag så lycklig att jag kände mig tvingad att dela med mig av budskapet till andra. Så jag startade en blogg för första gången i mitt liv, kan knappt använda datorn. Och nu märker jag, till min glädja att det är ju massor med människor som just bloggar om Islam. Ditt namn Khadija fick fast mig och jag kikade in på din blogg. Jag heter Katja och sen jag lästa om Khadija i Koranen så fann jag det lustigt att mitt namn var så likt trots att jag föddes i en kristen familj och döptes i kyrkan. Din blogg är fin, jag vet inte hur man får en blogg att se fin ut så jag skriver bara och hoppas att någon läser och kanske finner Gud eller åtminstonde börjar fundera. Och nu vet jag att vi är flera som hjälps åt. Skönt. Guds frid vare med dig och kram som jag fortfarande är van att avsluta mina hälsningar med.
Islam tillåter äktenskap mellan en vuxen kvinna och man , där finns inte biologiska hinder från giftermålet, alltså om de är syskun eller liknande. Samkönade äktenskap är sekulärt fenomen som borde kallas något annat än samkönade, pga att någon spelar man och andra kvinna för att inomgå äketnskapet. Jag kan inte en sådan , men roterar man förhållandet mellan samkönade äkta, alltså ena dagen är man kvinna och nästa dag är man karl?
Kan fruken Khadija som kan detta förklara till oss okuniga?
Om så är det fallet varför går man inte tllbaka till naturen och se att mellan två par finns MAN oc Kvinna t.o.m samkönade idag talar i samma språk. Kan fruken Khadja hjäpa oss att först det omöjliga att förstå?
Re. Mahmoud jagär intesäker om jag förstod dig rätt men, menar du att det inte finns något som kön? isåfall tycker jag du sa ngt väldigt smart då det är samhällsnormen som avgör vad som är man och kvinna, men jag villäven ge ett kontra argument som många religioner säger och det är att det inte finns homoseualitet i naturen. det stämmer inte då det är vanligt förkomande att djur har sex med samma kön för att upperätthålla sexlusten.