Vem är husdjuren till för?

Jag är inte direkt den person som älskar husdjur. Tvärtom kan jag bli rätt äcklad om en hund hoppar upp i ansiktet på mig och kommer med sin dregliga tunga. Eller katter som vill hoppa upp i soffan där jag för tillfället myser med en film eller som spänner ut klorna och sätter dom i byxorna på mig. För att inte tala om när folk har ödlor som stilla glor i terrarier, fiskar i akvarium som simmar runt, runt, runt i samma miljöer, marsvin och hamstrar som får springa runt i sågspån i en trång bur.

Nej, jag anklagar inte på något vis de som har husdjur. Men jag blir pissförbannad på de som säger att bara för att man inte själv gärna trivs med husdjur så är man en obotlig djurhatare. För tänk efter; för vems skull är det människan har avlat fram alla dessa hudsjursarter? är det för katternas och hundarnas eget bästa? Jag tror inte det. Det är på sätt och vis för att människor ska kunna ha ett litet fluffigt och gulligt djur att gosa och kela med. Och förr så var det ju, i större utsträckning än idag, för att människor behövde djur i hushållsarbetet eller jordbruket. Samtidigt; att människor har husdjur är ju inte av ondo.

Provokationen blir när man ser husdjursmänniskor som blir upprörda över att man inte blir glad över att hunden deras hoppar på en (”Jaaa, hon ska bara hälsa på dig först”), men i nästa stund gladeligen mumsar i sig proteinsaker från djur som inte har behandlats värdigt från födsel till slakt. Det att värna om djur kan ta sig olika uttryck.

Andra bloggar om: djur, husdjur, kött, vegetarianism, natur