Att SJ behöver konkurrens, blir jag övertygad om varje gång jag åker tåg i deras regi. Förseningar, snordyra biljetter, dålig service, problem med bokningssystemen…ja, var ska man börja? Eller snarare sluta?
Som SJ själva säger, är tåget framtiden. Men visa det då! Nu är det mest besvärligt, med dryga förseningar (ja, drygt är det) vilket spär på irritationen. Framför allt är det dyrt.
Det som känns extra surt är att det knappast finns några alternativ. Tänk om det fanns lågpriståg som kunde pressa priserna? Eller företag som hade bättre styr på deras organisation än SJ? Erik, mera tågåkare än jag, bloggar bra om detta.
Annars tycker jag tåg är ett fantastiskt färdmedel. Det går fort framåt (ja, SJ är väl inte ett praktexempel här), det är bekvämt att sitta och så är det sjysst att kunna blicka ut över landskap och städer. Det känns kort och gott mer naturligt än att sitta tiotusen meter upp i luften och ängsligt blicka ut genom ett ovalt fönster med plastlock.
För övrigt borde SJ-nissarna åka till Japan och göra studiebesök. Shinkansen slår lumpna X2000 med rälslängder!
De är rätt söta på nåt vis!
Bara man kan samordna tågstationerna på något vettigt sätt, kan inte tänka mig något värre än en privat tågmarknad där det finns ett tiotal företag och alla ska komma ut med sin egen information om spårbyten etc. Jag är inte helt hundra på att privatisering är grejen, kanske går vilja att frammana på annat sätt…
Menar naturligtvis avprivatisering…
Sen kan vi ju också diskutera om SJ sköter sig på allra bästa sätt. För min del hade jag gärna rest med ett annat företag om det var billigt och hade bra service. Att folk t ex reser mer med flyg idag tror jag också kan förklaras med lågprisflygens roll. Jag ser fram emot lågpriståg.
Varför går det att ha massa privata flygbolag som samsas på enorma flygplatser, olika bussbolag som kör på vägarna och samsas om busstationer – men inte tåg? Den logiken förstår inte jag.
För att återgå till japanska exempel: I Tokyo, som har 40 miljoner invånare, är tunnelbanesystemet privatiserat. Tokyo kan på många sätt ses som ett föredöme på miljöfronten, det är en megastad, men byggd extremt tätt och med välfungerande kollektiv transport.
Skräckexemplet jag har hört (dock inte upplevt) är från centralstationen i London där det ska vara sjukt mek med alla spår och ändringar. Men nej, visst, går det att göra bra så kan det väl säkert funka. Jag tror kanske lite ändå att det hade gått och göra bra i det kollektivas regi om det kollektiva var engagerat och krävde service.