Många är de stackare som dagligen tvingas traggla med läxor. Tack och lov har jag tagit mig genom grundskole- och gymnasietiden och kan nu slippa denna tråkiga eftermiddags/helgsysselsättning. Fastän att skolpolitiska frågor alltid är uppe på dagordningen, diskuteras sällan problemet med läxsystemet. Kanske är det så att man, från vuxensamhällets sida, inte ens ser detta som ett problem? För visst är det alltid svårt att ifrågasätta gamla traditioner och normer?
Jag vill här problematisera två aspekter av läxssystemet:
- Den odemokratiska aspekten. Det är ett känt faktum att barn till föräldrar med högre utbildning gynnas framför barn till föräldrar med lägre utbildning. Det innebär att många barn, efter skolan, då det är dags för läxläsning står helt utan hjälp. Då finns det få skolor som erbjuder läxhjälp. Vem bryr sig om dessa barnen? Är skolarbetet utanför skolan något barnen ska klara helt själva?
- Den orättvisa aspekten. Det finns få jobb som innebär att man tar med sig jobbet hem. Om skola ska jämföras med arbete, vilket den ju också ofta gör, varför anses det då alltid nödvändigt att eleverna ska ta med sig skolarbetet hem? Finns det ingen som helst möjlighet och/eller kapacitet för skolorna att lära ut det som ska läras ut under skoltid? Eller varför anses det då alltid nödvändigt att eleverna måste lägga ner åtskilliga timmar utanför skolan?
Det är nog dags att åtminstone börja diskutera problemen med läxsystemet. Kanske skulle man tvinga alla skolor att erbjuda möjligheten till läxhjälp? Som det ser ut idag är det ofta ideella krafter som står för denna verksamhet. Samtidigt som det är viktigt att läxhjälpen finns, sänder det också signaler till politikerna om att inte ta detta på tillräckligt stort allvar.
Kanske skulle man försöka ändra skolan så att all nödvändig kunskap kunde läras in under skoltid? Möjligen skulle detta innebära något längre skoldagar, men å andra sidan gör läxor också det. Med den skillnaden att eleven själv får välja hur långa skoldagarna blir. Och beroende på individens inlärningsförmåga kombinerat med vilken ambitionsnivå densamme har, kan dessa dagars längd variera rätt mycket ändå.
Något att fundera på.
Det finns ju, som du säger, skolor som inte har läxor men i stället går eleverna längre om dagarna och har möjlighet att få hjälp med skolarbetet. Men jag antar att provpluggande går på ”fritiden”.
Samtidigt kan jag känna att det kan vara en poäng med vissa läxor och då framför allt uppsatsskrivande. Få elever går i skolan åtta timmar om dagen och det är väl tänkt att man ska lära sig disciplinera sig dessutom. Lär man sig att arbeta på egen hand (i skolan eller hemma) har man en fördel senare på högskolan när man måste arbeta på egen hand.
Förstår inte hur du menar med odemokratiskt? Ska föräldrar väljas i demokratiska val eller utses av centrala föräldrastyrelsen? Barn till föräldrar med regelbundna vanor gynnas ännu mer. Trots allt kan barnet själv åstadkomma mycket, svensk skola kräver lite
Till tråkmagistern: Håller med om att odemokratiskt kanske var fel ordval. Orättvist kanske är ett bättre ord för det jag vill framhålla, eller snarare att några gynnas/missgynnas mer framför andra. Jag tror att det är viktigare att isåfall ställa högre effektivitetskrav på eleverna i skolan.
Och sen tror jag naturligtvis att det kan vara bra att skapa självständiga rutiner hos eleverna. Å andra sidan blir detta i princip omöjligt för de elever som redan tidigt har halkat efter. Det är dessa elever som alltför ofta glöms bort.