Trodde ni att jag dött i den outhärliga sommarledigheten? Att jag aldrig mer skulle komma tillbaka och förgylla er vardag? Tänk så fel ni tänkte, så rätt ni nästan hade. Efter nästan tre månaders lång och pinande väntan (för er del) är det nu dags att värma huset.
För att smygstarta min förslummade hjärna tänkte jag börja med ett alldeles meningslöst inlägg. Varenda mening är faktiskt meningslös. Jag brukar hellre avstå från att skriva om jag inte har något jag måste säga, men idag tror jag att det är det enda sättet att få loss skrivkrampen ur fingrarna; att skriva något meningslöst, helt enkelt.
Så oerhört meningslöst detta kändes. Fast någonstans, så kanske det var meningen att skriva dessa några meningar, med just denna enda mening; att hålla igång skrivandet. Att hålla igång skrivandet.
0 kommentar till “Meningar utan mening”