Det har uppkommit en intressant debatt på SvD om manlig omskärelse. Flera vuxna män får framträda och berätta om vad de tycker om ingreppet, i stort sett alla är negativa. Självklart är artikelserien vinklad, men det är bra att SvD lyfter frågan. Humanisterna kommer med ett vettigt inlägg i debatten (rätt ofta Sturmark & co inte gör det…), om hur Socialstyrelsen gör skillnad på barn till judiska/muslimska respektiva ”svenska, kristna” barn.
Rädda Barnens Ungdomsförbund antog på sitt årsmöte i slutet av april i Linköping, ett uttalande i frågan om manlig omskärelse. Jag var med och skrev uttalandet och vet att det fanns många diskussioner, vilket främst bestod i hur vi som organisation skulle ställa oss i frågan eftersom det är en känslig fråga.
Vi tog ställning för en åldersgräns på 18 år. Att införa en lägre åldersgräns såg vi som i princip omöjligt, eftersom pojken då får ett ett tungt ansvar, vilket denne bör slippa. Omskärelse är ett övergrepp på pojken.
Samtidigt menade vi att det är en komplex fråga och att det är svårt att införa ett omedelbart förbud, eftersom det förmodligen hade lett till ännu mer köksbordskirurgi. Eftersom majoriteten av omskärelser idag genomförs under oacceptabla förhållanden menade vi också att landstingen i en övergångsfas skulle vara skyldiga att erbjuda omskärelse – inte för att uppmuntra traditionen utan för att trots allt ge pojken de bästa förutsättningarna för en mindre riskfylld omskärelse.
Dessutom skrev vi att kärnan i problemet är att religiösa argument ses som icke-förhandlingsbara. Men religioner måste kunna omtolkas och omdiskuteras. När svenska lagstiftare och Socialstyrelsen duckar för religionen, och sätter barns rättigheter som andra punkt i rangordningslistan, är något allvarligt fel. För övrigt är svenska lagen otydlig och onyanserad. Vad menar man med:
…får omskärelse utföras på begäran av eller efter medgivande av pojkens vårdnadshavare och efter det att vårdnadshavaren har informerats om vad ingreppet innebär…
…information skall ges också till pojken, om han har uppnått den ålder och mognad som krävs för att förstå informationen. Pojkens inställning till ingreppet skall så långt det är möjligt klarläggas. Ett ingrepp får inte utföras mot en pojkes vilja…
(2001:499)
Hur fasiken ska en liten åttadagars-pojke kunna ta ställning till om han vill bli omskuren eller ej? Genom att lägga till den sista meningen har man frånsagt sig allt ansvar när man skrev lagen. Som vanligt är svenska beslutsfattare rädda för att ta ställning för de barn som växer upp i religiösa minoritetsgrupper.
Jag kan i efterhand se att vi skulle varit tydligare i uttalandet, men samtidigt är det en så pass känslig fråga att det vore dumt att skriva onyanserat. Men som sagt; sätt press på religiösa samfund och ledare att tolka religiösa frågor ur ett barnrättsperspektiv – de slipper allt för ofta undan.
Andra artiklar:
- Omskurna män tar strid mot traditionen
- ”Ett rent barbari som måste förbjudas”
- Svårt att säga nej till en sed med historia
Övriga bloggar: Könsstympning av pojkar, Orsakverkan, Rädda Barnens Ungdomsförbunds blogg, Politik och mellanöstern, Torahblogga, Kenneth Nyman,
Jag tänker, angående religionens debattimmunitet att det förvisso, och detta är viktigt, är så att en religiös övertygelse ofta ligger väldigt nära människors hjärtan och därför blir väldigt lättkränkt. Jag tror också att religioner kan omtolkas och omprövas men jag tror inte att det är något man gör med att slå dem i ansiktet med en lag. Debattimmuniteten finns där ofta av en anledning och att respektera en religiös övertygelse är nästan alltid att ta det sakta i backarna – men absolut inte att låta religionen stå okommenterad.
Vi kan inte hastigt bortse från det faktum att omskärelsen är en ganska central del av den judiska identiteten – så som det ser ut idag. Att föra ett samtal kring detta tror jag måste ta tid och har kanske man snarast skulle ge skattemedel till ett interreligiöst (judiskt-muslimskt?) samarbete där Rädda Barnen var inblandade? Som du säger är ju köksbordskirurgin risken.
Jag tror inte heller att det funkar med en/ett s/lag i ansiktet. Därför tycker jag att RBUF:s uppmaning är riktig; nämligen att religiösa ledare och samfund måste ta upp frågan ur ett barnrättsperspektiv. Kanske går det att omtolka inom religiösa ramar? Jag vet att det, t ex bland muslimer, varierar starkt för när man utför omskärelsen (regionala skillnader). Bland vissa utförs det väldigt kort efter födseln, bland andra efter flera år. Hur diskussionen i en judisk kontext ser ut är intressant.
I våra undersökningar kring omskärelse i Sverige, så visade det sig att ca två tredjedelar av de 3000 omskärelser som varje år genomförs på svenska pojkar, inte utförs inom sjukvården. Många föräldrar kände sig missförstådda och ovälkomna. Om landstingen var tvungna att erbjuda omskärelse skulle det medföra att a) förutsättningarna för dialog och kritisk diskussion blev bättre, och inte minst b) att det blev betydligt minskad risk för komplikationer. Sen bör man ju också tänka att två av tre barnkirurger (enligt SvDs artikel http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/barnunga/artikel_2859691.svd) inte kan tänka sig att utföra omskärelse utan medicinska grunder.
Därför tror jag inte på en omedelbar lagändring, men en långsiktig diskussion som på sikt kan leda till att traditionen försvinner eller ser annorlunda ut – och då behövs det kanske inte heller en lagändring
Det här resonemanget är som att säga att ja, tyvärr så våldtas och könstympas kvinnor. Mycket beklagligt, men låt oss inte förbjuda det för då görs det i hemlighet. Bättre att socialen erbjuder könstympning och våldtäkt under medicinskt och socialt överinseende. Då kan man prata med de inblandade, osv. Hur någon kan argumentera för en fortsättning och övergångsperiod begriper jag inte.
Det bibliska kravet är enkelt och bibliska historier visar att omskärelse had ett helt annat och mindre grav betydelse, som mest ett snitt som gav ett ärr på penis. Men Talmud visar också att under den grekiska kulturens höjdpunkt i Palestina blev rabbinerna mycket nervösa. Judiska män drog ner förhuden och tävlade nakna som vilken grek som helst på olympiader och andra sportevenemang. Då krävde rabbinerna att milah skulle betyda total och oåterkallelig omskärelse med de grava resulat vi ännu ser idag. Det är speciellt svagt av judiska samfund att inte ha uppmärksammat detta och använt sig av den flexibilitet som deras egen religion ger dem i detta, som så många andra områden.
I sak håller jag med dig, men att inte ta debatten med redan (åtminstone i självbilden) marginaliserade grupper är ofta att flytta praxis långt mycket längre från samhällets inflytande och insyn än tidigare. Är det bättre att lite färre barn råkar riktigt illa ut än att lite fler barn råkar lite illa ut? Jag är inte säker. Religiösa övertygelser är extremt komplexa; inte oåtkomliga men de bör närmas med varsamhet.
Kan vara så, fast med det iflöde av religiöst inflytande som kommer utomlandsifrån så kanske det är en extremt långsiktig ambition
Ett helt annat, och mindre seriöst spår, är hur trendigt det är med omskärelse i USA. Minns en episod där Samantha skulle ha sex med en kill men i rent äckel avbröt för att han visade sig vara ”uncircumsized”. Ett par judiska väninnor hävdar med största inlevelse att omskurna män är bättre älskare. Det är ett fånigt sidospår men lite intressant att det i USA blivit standard att omskära alla pojkar oavsett religiös övertygelse.
Ett annat intressant sidospår är att det finns flera män i USA som åtalat sina föräldrar eftersom de sett omskärelsen som ett övergrepp.
Den estetiska aspekten är ju också intressant. Läste på en blogg nyligen där en kvinna skrev något i stil med att ”ja, säga vad man vill, men omskuret är ju så mycket snyggare”. På detta svarade en man i ironisk ton, att han tyckte det var mycket snyggare med omskurna kvinnor. Att det var prydligare…
Oavsett, så är det knasigt att man kan legitimera en tradition utifrån den estetiska aspekten på män, men inte kvinnor.
Sen är det klart att kvinnlig könsstympning är ett betydligt grövre övergrepp/ingrepp, men ändå.
helt fel. Lite drygt hälften omskärs fortfarande trots ordentliga upplysningskampanjer. Däremot mycket få flickor numera. Både upplysningskampanjer och förbud gäller där förstås.
Omskurna tjejer är prydligt å gulligt att titta på.
Dessa tjejer är oftast ärligare & mer trofasta
(bättre flickvänsmaterial).
Jag har gärna sex med skamlösa,snygga,oomskurna tjejer men gifter mig helst med en omskuren ärbar kvinna.
Men halleda vilket seriöst inlägg i debatten.
Mer Psykologer borde kanske uttala sig om pojkens sexuella stympning:
-Male Genital Mutilation lessen the ability to achieve sexual gratification ”relief” and it maintains the individual in a sustained heightened state of sexual excitement, with a heightened aggressive tendency.
This is maybe a reason for calling The Middle East for The ”Mutilated” East?
På vilket sätt gillar jag våld? Om jag nu gör det (antar att det är därför om det är frågetecken)?
Sorry Khadidja! Missförstånd!
Jag läste ur någons annan artikel.
Denne gillade kirurgi och avskydde förhud.
Jag ÄLSKAR DIN BLOGG!
Tips! Sydsvenskan idag skrev om manlig omskärelse.
Arbetslöshet eller är det manlig sexuell frustration som är problemet i våra ghetton?
Jag hade fan inte vart trevlig om onani hade gjort ont!
Stackars tonårskillar!