På islambloggen skrev jag tidigare om likheterna mellan Mohamed Omars fosterlandskärlek och likheterna med nationalistiska resonemang. Mitt förslag var att islamister som Omar kunde bilda udda allianser med nationaldemokrater och reclaima Karl XII tillsammans. Återstår att se om Omar står vid monumentet i Lund 30 november tillsammans med nasserassar. I’ll be there för att kolla.

I naturlig ordning kunde Mohamed Omar inte argumentera för sin sak, utan kallade mitt inlägg för ett ”försåtligt angrepp, en dolkstöt”, och frågar vidare om jag hellre sett att Sverige invaderades av ryssen. Tja, varför inte? Hellre det än att gafflas i sandlådan.

Läs också Jonathans samling av märkliga citat från Mohamed Omar – hur hinner mannen med allt?

Andra bloggar: Nordic Dervish, Jonathan

Har du ofta undrat vad du ska använda denna plastvattenkanna till?

Om du inte har sett en plastvattenkanna på toaletten, har du sett ovanligt många bidéer eller egensnickrade duschslangar från handkranen?

Dasspapper? My ass!

Du behöver inte längre undra. Det är en fråga om god stjärthygien. Visste du att din stjärthygien och rengöringsritualer faktiskt kan avslöja en hel del om din kulturkompetens?

En person som blir rådvill av att inte finna toalettpappret har uppenbarligen inte vuxit upp i en rövkannekultur. En person som blir förvirrad om det bara finns toapapper till hands – den personen har förmodligen vuxit upp i tvätta-rumpan-kultur snarare än en torka-rumpan-kultur.

Nima skriver för övrigt en rolig bajskrönika. Se också SvD:s artikelserie om toalettbesök.

Svenskar brukar ju annars inte direkt vara internationell kända för att vara ett gapigt och dramatiskt folk. (Och mmm, vad härligt politiskt inkorrekt och göttigt det känns att få generalisera så här grovt). Kanske kanaliseras svenskens vrede och frustration ut i utropstecknen?

Herr Svensson blir inte arg på det viset att han krossar glas, skriker diverse saker om folks mamma och förbannar fan och hans moster. Nej, herr Svensson, går civiliserat in på facebook och skriver en prydlig rad om att ”Svensson is arg!”.

Hur gör Svensson om han är så jävla arg att han inte vet vad han ska ta sig till? Svar: Han skriver ”Svensson is arg!!”. Han trycker gärna till extra hårt när han slår ner det andra utropstecknet. Varningsblinkers börjar lysa – Svensson när han på sånt här humör ska man passa sig lite för.

Ärligt talat vet jag inte vilken ilskekultur jag föredrar. Porslin i väggen eller utropstecken i statusfältet?

1. Cyklismen. Det i särklass absolut bästa med Danmark. Du kan cykla nästan var du vill! Vilken fetmäktig känsla när man ser alltifrån affärsmän cykla med portfölj och kostym till gamla hippies på christianiacyklarna.
2. Tågsystemet. I Danmark behöver du inte boka biljetter femtioelva månader i förväg för att få ett humant pris. Standardpriser gäller. Tågen går i tid. Tågen går ofta. Tågen går så som tåg skall. (Däremot kan man diskutera varför de envisas med att köra tågen på diesel. Fy fy, Danmark!). Kort sagt: SJ är kass.*
3. Den Allmänna Arkitekturmedvetenheten. Danskar verkar överlag vara mer medvetna om arkitektur. Saker som stadens framtid, nybyggnationer, bostadspolitik och andra relevanta ämnen tycks beröra fler vanliga danskar. I svensk media berörs arkitekturrelaterade ämnen bara i pyttiga notiser.
4. Utbudet av ekologiska produkter tycks vara mycket större i Danmark än i Sverige. Me like.
5. Köpenhamn. Ja, ack Köpenhamn känns mysigare än Stockholm. Visst är Stockholm vackert och så, men ändå… jag får aldrig grepp om staden. Man går ner under jord, åker tunnelbana, går upp ur jorden och fattar inte hur de två platserna hängde samman. I Köpenhamn kan man cykla överallt. Kanske ska jag erkänna att jag inte heller gett Stockholm samma ärliga chans som den danska motsvarigheten.
6. Christiania! Ja, var någon annanstans kan man finna Christiania? Synd bara att den danska regeringen tycks vara inkompetent att lösa Christianias framtid.
7. Det danska humöret får väl komma på en sista plats för det är inte alltid det är av godo. Internationell forsking har ändå visat att danskarna skulle vara lyckligast i världen. Myten om dansken som glad, öppen, ärlig och öldrickandes kan jag efter två år i vårt grannland bekräfta. Samtidigt har jag flera gånger hört svenskar och norrmän irriteras över den lite väl generösa ärligheten…

Vill du läsa mer om de lyckliga danskarna? Läs lite här, här och här.

* Mitt inlägg om att SJ behöver konkurrens kommer.

Här ett par bilder som togs vid ett stopp vid Brahehus norr om Gränna. Apropå Gränna, glöm inte Hasse Alfredsons goa gamla limerick om kvinnan från denna ort:

Det bodde en kvinna i Gränna

som sin stjärtmuskel så kunde spänna

att hon i detta hål

kunde strypa en ål

och till och med vässa en penna

Ja, men just det, bilderna.

Fett najs att vara Kristina Katarina Stenbock och vakna upp med denna utsikt över Visingsö varje morgon. Trist dock att fruntimret inte hann uppleva så mycket av detta.

Efter den här turen blev jag bara ännu mer sugen på sommarlov. Kan det inte bara bli 11 juni snart? Så att jag bara kan slippa tänka på skolan och ta ett välbehövligt och välförtjänt (eller inte) sommarlov. Det där beryktade sommarlovet tycks bara säga åt mig att “Du kan inte ta mig, du kan inte ta mig”.

Nu är det dags för mig att återgå till mina viz-renderingar här i skolan.