Etikettarkiv för 'mat'

Pulversås och halvfabrikat – Guds gåva till mänskligheten

DCF 1.0Finns det något mer provocerande än de, främst manliga tv-kockar,  som pillemariskt tittar in i kameran, som om de ville berätta Jordens Största Hemlighet, och säger: ”Hemligheten bakom all matlagning är bra råvaror (med vänstra fingertopparna i det provencalska flingsaltet) och bra redskap (hötter lite med den japanska snordyra matkniven).” Vi tråkmänniskor hemma i soffan förväntas få oss en uppenbarelse. Inte en enda pulversås syns till i tv-köket; har du bara moraliska ekologiska äggulor, rätta jungfruoljan och en smart liten visp svänger du lätt ihop din egen hemgjorda hollandaisesås.

kock2Det är lätt att vara rätt om du står i ett tv-kök med någon som redan hackat upp allt åt dig, men det blir rätt svårt att vara så lätt när du kommer hem urtrött och helst av allt vill slänga dig på hallgolvet med stövlarna och vantarna på. Vid sådana tillfällen är pulversåsen räddningen. Jag gillar pulversåser och har alltid gjort. Som liten var min favoritsoppa den som framställdes från pulverpåsar. Tänk sicket magiskt trolleri!

(”Det är viktigt att fokusera vid just detta momentet. Presentation av måltiden är a och o.”)

Vissa dagar hade jag kunnat strypa den som retsamt viftade med flingsaltet under näsan på mig. Sådana dagar räcker den lilla energi jag har kvar till att öppna skefferiet och Se! Det finns en påse pulversås kvar. Fantasin trevas sakta igång, och snart finns en citronsmakandes fiskgratäng på bordet eller viltgryta med röksmak.

  • Hemligheten bakom kreativ matlagning är att kunna göra god mat av ganska tråkiga ingredienser och enkla verktyg och folk förundras över buljongtärningen.
  • Hemligheten bakom puckad matlagning är när man lyckas använda exotiska råvaror och specialinköpta verktyg och det smakar färdigmat.
  • Hemligheten bakom onödig matlagning är att köpa de dyraste kryddorna och specialiteterna som hackas med japanska köksknivar och gästerna inte märker någon skillnad.

Pillemariska kockblickar är jag helst utan, sån matlagning representerar en rätt enkel och tråkig matlagning tycker jag. Den verkligt knäckande matlagningen är när du har tre griniga småungar svassandes kring vaderna. De vill ha mat och blir bara grinigare om de ser att du tar fram pastamaskinen och ämnar sätta igång med att göra hemmagjord rödbetspasta och balsamvinägermarinerade sparrisar med ädelostvisp på toppen.

Utmaning till alla tv-kockar och finsmakande besserwissrar: Prova att skapa kreativ matlagning med tråkiga ingredienser och stängda butiker. Helst under stor tidspress, gnällig omgivning och noll motivation men maximal hunger.

Fixerad vid onödiga saker

Ibland får jag såna knäpper när jag blir fullständigt fixerad vid en sak som fascinerar mig fullständigt. Det brukar börja med att någon i förbifarten nämner något som väcker min uppmärksamhet – och sen är jag fast. Väldigt fast. Den fixa tanken fäster sig lika fort i hjärnans veck och vrår på samma sätt som en riktigt irriterande schlagerlåt kan göra.

Jag ska här öppet erkänna vad som cirkulerar i huvudet för tillfället: Crème brülée. Denna efterrätt som är ljust vaniljgul och med ett knäckigt sockertak ovanpå. Tänk att få knacka lite i sockerlagret med en sked och vips! Under lagret finns en ljust gul krämig massa. Till saken hör att jag aldrig smakat denna (som jag tror) delikata lilla sak. Så om det finns någon där ute som vill fixa en specialkomponerad crème brülée till mig så vore jag ytterst tacksam. äkta vanilj och gasolbrännare, det är en intressant kombination.

En ytterligare sak som stundom ploppar upp i mitt huvud då och då, och har gjort det nu under några år, är att jag så gärna vill se blått guld. För många år sen läste jag en liten artikel om diverse guldlegeringar. Tydligen ska det finnas violett, grönt, svart, rosa – och såklart blått, guld. Hur ser detta ut? Varför används inte detta mer? är det bara ett skämt? Jag vill se blått guld!

En bubblare på listan över onödiga fixer tror jag är ämnet aerogel. Igår fick jag känna på det. Under en föreläsning i skolan om nya material skickade ingenjören som höll i föreläsningen runt en liten bit. Världens lättaste material är också världens mest isolerande! Det visste ni inte. ämnet består till 99 % av luft. Och så hade det en häftig färg.

Nej, hörrni. Blått guld har jag försökt finna en bild på under en lång tid. Jag hittar det bara inte. En sak har jag dock bestämt mig för. Jag ska inte fastna i blått guld-träsket angående crème brüléen (jag tror också att samlingen av vardera en accent egu, en accent grave och en liten circumflexe bidrar till att mystifiera det ytterligare). Och när jag väl blir av med min creme brülée-oskuld, så hoppas jag att det bara smakar lite halvmjäkigt, lagomt och med en tydlig puff av vanilj. Och framför allt slående vackert ljust gul, och hoppas sockertaket smakar skit.

Snacka om enkla recept

När jag sökte på recept innehållandes tonfisk, eftersom jag har två burkar i kylen, hittade jag en hel del mycket enkla recept här.

Favoriten utav dem är ju tveklöst ”Tonfiskmacka”. Till detta behövs 1) tonfisk, 2) grovt bröd och 3) senap. Instruktionerna är mycket enkla:

”Lägg Tonfisk på grovt bröd
Spruta på senap”

Kanske värt att prova? Ett recept som innehåller, om möjligt, färre ingredienser än tre är ”Snabbtonfisk” som innehåller 1) tonfisk och 2) chilisås. För att uppnå denna kulinariska upplevelse i sin färdiga form krävs att man gör detta:

”Värm ingrediensera i en kastrull, om du vill ha den varm, går lika bra kall. Späd eventuellt med lite vatten.
Servera med vadsomhelst!”

För den som inte känner att man inte är alltför duktig och van i köket – låten Eder icke avskräckas! Det finns enkla recept där ute, trots allt. Och några bjuder ju t o m på väldigt stor flexibilitet. Som i fallet ovan kan man tillaga den både varm och kall. Vill man, så går det alldeles utmärkt att späda med lite vatten. Och inte nog med detta, så går det att servera med vadsomhelst!