Etikettarkiv för 'kreativitet'

Kreativ utbildning stryper kreativiteten

Publicerat den 5 december, 2009 i Vardagsrummet. Inga kommentarer Etiketter: , , , , , , .

Jag har alltid känt ett behov av att skapa. Hemma var det pysselverkstad med syrran, papperslappar på golvet, kritor och färg i mängder, tygstuvar och klister. Det bästa med att börja skolan var att de hade ännu mer färger och material än hemma.

Jag fick aldrig någon Barbie, åtminstone aldrig en äkta sådan. Egentligen ett ganska genomgående tema under min uppväxt: aldrig äkta leksaker från Fætter BR-katalogen, trots att jag tydligt utmarkerat med kulspetspenna vad jag ville ha. Istället blev det saker som jag själv kunde skapa av. Inte alltid då, men idag, ser jag det som en oersättlig förmån och tänker tillbaka på hur många travar av olikfärgat papper som pappa släpade hem genom åren. Papperspappa som visade hur man ritar figurer tredimensionellt och hur man viker kuber.

Skapandebehovet har suttit i under alla år. Under segtråkiga högstadiet var dagens behållning att efter skolan måla i timmar under djupkoncentration. Under stressgymnasietiden, var det mest avkopplande att sy eller skapa med metallfolie- och tråd. Min egensydda balklänning var det roligaste projektet. Någonstans mellan högstadiet och gymnasiet föddes tanken om att bli arkitekt. Och när jag förra sommaren rotade genom barndomsteckningarna hittade jag hus, hus, hus.

Så kom jag in på arkitektutbildningen. Och hur många gånger har jag inte ställt mig frågan: Hur kunde en kreativ utbildning strypa all form av frivillig kreativitet? Är det för att det i arkitektrollen ingår att alltid vara beredd på att kritisera och bli kritiserad? Är det för att kreativiteten ändå kanaliseras ut genom musarmen, under linjalernas regim och i samtalet med de andra?

Det enda jag vet är att jag efter nästan varje dag på arkitektskolan är trött, utmattad, oftast med nya idéer precis när jag ska somna. Ofta fetportioner av frustration.

Jag vet också att det bästa jag gjort på länge är att inte gå i skolan denna höst och att jag glädjer* mig till Mocambique-resan om drygt en månad.

* En kompis påpekade min danskifiering, eftersom jag numera ”glädjer mig” än ”ser fram emot”. Typiskt torrsvenskt att se fram emot saker, istället för att glädja sig till dom… Man ser väl fram emot det som kommer i framtiden? Vad gör man annars, ser bakåt?

Kreativitet är som skitnödighet

Publicerat den 16 maj, 2008 i Toaletten. Inga kommentarer Etiketter: , , .

“Jag vill jobba med nåt kreativt i framtiden” säger många bland dagens ungdom. Att vara reklamare, konstnär, arkitekt, designer, fotograf och andra kreativa yrken tycks bland många ses som något åtråvärt. Och visst är det så;  jag som själv valt arkitektur och en kreativ utbildning som min väg att gå, tvivlar sällan på att det (oftast) är otroligt roligt, utvecklande och intressant. Men ändå… varför är det så fasligt svårt?

Att vara kreativ är att vandra en jobbig väg som inte alltid tycks leda framåt. Ibland känns det snarare som att stampa på samma ställe, komma in på snåriga sidospår. Andra gånger finns en stark känsla av att till och med backa bakåt. Några gånger, då kreativitetstempen känns riktigt botten, så känns det som att gradvis hamna längre och längre ner i ett djupt svart hål, omöjligt att någonsin kunna kravla sig upp ur.

Allt detta bör man vara medveten om när man ska försöka vara skapande och fantasifull. En ständig bana av frustrationsdalar och glädjerustoppar.

Den bästa liknelsen än så länge över vad kreativitet är för mig är den om skitnödighet. Liksom det är omöjligt att vara konstant kreativ, är det omöjligt att konstant kunna gå på toa och skita. Visst går det att vara nödig till största delen av tiden, men du kan omöjligen klämma fram något resultat varje gång. Då blir det bara skit.

Undantag finns dock. Genier finnes och dessa tycks alltid klämma ur något. Andra änden (eller ska jag säga “ändan” istället?*) består av de som är konstant nödiga men liksom aldrig lyckas pressa ur ett vettigt resultat. Ett annat ord för detta kunde möjligen vara diarré: konstant produktion men aldrig bra resultat.

Till sist tror jag att för att kreativitetsmatsmältningen ska fungera bra, måste man se till att få i sig de rätta ingredienserna. Sömn, goda relationer med nära och kära och en vettig fritid tillhör väl nog rimligen basalmetabolismen – men det andra då? Är inte det att ta in de intryck som man mår bäst av, som man blir mest inspirerad av och göra det som man bäst utvecklar sig själv på?

Den kreativa vandringen fortsätter och jag har vid det här laget insett att den också erbjuder massa motstånd, hack på självförtroendet och tokmycket frustration. Å andra sidan kan jag också få extrema glädjetoppar, inspirationskickar och total inre harmoni.

Min väg är väl fortsatt nödvändig för mig att gå. Eller konstant nödig, för att utrycka det bättre.

Och just det: “Ta ingen skit!” som Grynet brukar säga. “Det blir bara skit då”, som Khadidja brukar svara.

* Pappahumors-varning på denna.

Sökes: Fantasifulla gummistövlar i vuxenformat

Publicerat den 10 april, 2008 i Hallen. 2 kommentarer Etiketter: , , , , , .

Fann nyligen dessa härliga gummistövlar. I barnstorlekar dock. Varför finns inte samma fantasi när man skapar gummistövlar för vuxna? Jag vill också plaska i vattenpölar – och jag vill göra det i sjyssta gummistövlar.

Nu har jag i och för sig mina Viking-stövlar som jag är nöjd med:

De fungerar alldeles utmärkt för det köpenhamnska nyckfulla vädret. Men frågan finns kvar: Varför är inte vuxenkläder- och skor lika roliga som de som finns för barn? När jag var liten var det fullt tillåtet att kasta sig i löv, rulla sig hela vägen ner för Sankt Hans backar, göra chokladtårtor med geggamoja… I mer vuxen ålder är det inte lika accepterat.

Och om det är något jag verkligen saknar så är det att bygga kojor. Detta är något som gradvis har suddats ur mitt liv. Nu sköter jag det på en mer professionell nivå; jag utbildar mig till arkitekt. Men sjutton om det inte är så att jag hade flera gånger roligare när jag byggde kojor än, som nu, sitter vid parallellinjalen.

Jag söker inte bara coolare gummistövlar för vuxna, jag söker också följande:

  • Bekväma skor för vuxna. Varför är allt bekvämt nästan alltid också tråkigt och/eller fult? Skor som är roliga, som man blir glad av att gå i och som man mer än gärna tar ett glädjeskutt i.
  • Gladare vuxna. Jag ser alltför många bistra miner och stressade människor som susar förbi i trafiken som skuggor, livlösa marionetter som ska från punkt A till punkt B.
  • En mer utpräglad who-the-fuck-cares-attityd bland vuxna och deras klädstil.
  • Slutligen: Lekplats för vuxna! Mitt absoluta drömprojekt – men också det överlägset svåraste.

Det enda som hjälps i processen att återuppliva den gamla inneboende know-how-kunskapen om att bygga kojor är fantasi. Och fantasi är också det enda som den lite gråare vuxenvärlden behöver mer utav. Men ack vad det känns motigt inspirationsfria dagar som dessa att vara fantasifull.

Löfte till mig själv: Om jag har vägarna förbi Sankt Hans backar i sommarväder ska jag rulla mig ner för dom igen. Länge sedan var det. Du får gärna hänga på. Vi avslutar med picknick i kvällssolen och med vy över lundensiska slätter.

Andra bloggar om: barn, vuxna, mode, stövlar, kreativitet, kläder