Etikettarkiv för 'jan björklund'

Förgrymmade vuxna!

Såg nyss, sent om kvällen, SVT:s Dokument inifrån Förgrymmade ungar. Se den! När samhället går i den här riktningen blir jag rädd, förbannad, ledsen och massa andra tråkiga känslor.

Det är oerhört tragiskt om vi börjar se barn som små manipulativa monster som ska disciplineras för att passa vuxenvärldens syn på vad som är rätt och fel. Består världen av en hotfull barnarmé* som försöker ta makten ifrån en vuxenvärld som har tappat greppet, men som nu jävlar i mig ska ”visa var skåpet ska stå”.** Skamvrår, hoppsan, jag menar visst lugna-ner-mig-själv-rum-målat-i-energigul-färg-och-utan-fönster, blir en uppfostringsmetod som lärare använder för att visa att barnet har gjort ett ”dåligt val”. Varför var det ett dåligt val att inte lyssna på läraren? Vem satte upp de gemensamma spelreglerna som lärarna står i samlad front för?

Allra mest tragiskt är när vi börjar funderar på vilken typ av framtida medborgare vi får. Bert Stålhammar, professor emeritus i pedagogik, ojar sig över samhällets kollaps. Total anarki, utbrister han!

Bör vi inte oroa oss för vilket samhälle vi kommer att få om barn uppfostras att blint lyda regler utan att förstå varför? Människor som blir rådvilla så fort det inte finns någon som pekar med hela handen och förklarar vad de ska göra? Vilken usel nivå har vi inte hamnat på när floskler som ”ordning och reda i kunskapsskolan” betyder att lyda ordningsregler om kepsar och mobiler?

Det är bra att det finns en aktiv skoldebatt i Sverige, men det är skrämmande hur den förs.

Flumskola eller dumskola. Följa regler eller tänka intellektuellt. Kreativitet eller passivitet. Ordning och reda eller mobiler som stör. Lärare vid kateder eller kuvad lärare maktlös vid whiteboarden i kaotisk klass.

Ingetdera. Jag tror det finns många som önskar en skola där läraren är respekterad, men utan att hötta med pekpinnen. En lärare som rör sig bort från trygga tavlan och ut i klassrummet. Lärare som ställer frågor och motfrågor och uppmuntrar till kritiskt, analytiskt och kreativt tänkande bland eleverna. Lektioner som ägnas åt undervisning hellre än 35 minuters meningslöst tjafsande om störande mobiler. Där klassrummet präglas av arbetsro, men inte därför att man riskerar att hamna i ett isoleringsrum, utan för att det är så uppenbart självklart att det är så det ska vara.

Hur ser framtidens forskare och intellektuella ut som inte förmår tänka kritiskt och självständigt? Framtidens makthavare som inte kan fatta genomtänkta beslut för att det inte står i de Gemensamma Ordningsreglerna? Hur kommer Sverige stå sig i internationell konkurrens utan kreativa människor?

Och vem ställer Jan Björklund och de andra i naughty corner?

* Jag försöker använda terminologi som Jan Björklund förstår. Andra lättförståeliga ord för samme man är spelregler, disciplin, röda kort, ordning och reda.

** För att citera en lärare på den ordningssamma skolan i dokumentären.

PS. Har ni noterat att jag har bytt adress till http://khadidja.se?

Är Jan Björklund matematiskt och språkligt obegåvad?

Det är svårt att undvika vår käre utbildningsminister Jan Björklund: Denne handlingens man som hellre vill peka med hela handen, än klappa över huvudet och se mellan fingrarna. Björklund vill göra upp med den socialdemokratiska gamla flumskolan. Tyvärr blir hans förslag om att förnya en sossig skolpolitik ibland ganska mossiga.

Ett förslag som bidrar till igenmossningen av skolan är den om att vissa ämnen, matematik och språk, ska uppvärderas jämfört med andra ämnen. Dessa ämnen skulle, enligt utbildningsministern, vara viktigare eller svårare (?) än andra ämnen. Problemet är dock att varje individ är unik och har därför olika intressen och begåvningar. Detta borde vid det här laget vara ett välkänt faktum – och intressant nog också något som jag förknippade med liberal politik (nämligen om att se till den enskilde individen och dens förmågor och möjligheter att utvecklas).

Både du och jag kan alltså räkna ut att detta kommer att gynna vissa elever, medan andra missgynnas. Jan Björklund kan det inte. Hade jag gått i gymnasieskolan idag, hade jag gynnats av detta då matte och språk var något som enkelt lagrades i min hjärnas hårddisk. Andra ämnesområden, såsom exempelvis kemi var betydligt svårare. Då jag uppfattade (och fortfarande gör) en matematisk formel som vacker, logisk och fullständigt greppbar, framstod en kemisk formel som ful,  gräslig och sned. Nu vet inte jag vilket favoritämne Björklund hade under sin skoltid, men möjligtvis var det kemi eller något annat som jag inte förstår. Kanske minns han hur han våndades över matteproven och den gamla franskaläraren och begrundar sig över hur gräsligt svåra dessa ämnen var. “Den gymnasieelev som klarar att traggla tyska verb ska för sjutton också få cred för det!”

Resultatet? Ja, att gymnasieelever kommer taktkvälja ämnen. Så från att tidigare ha taktikvalt skidakrobatik och vinkunskap kommer de att taktikvälja engelska och matte.

Men dock, det finns bra (till och med mycket bra) förslag i den nya gymnasiereformen. Därtill hör exempelvis det om att yrkesutbildningen och lärlingsutbildningen kommer tillbaka. Bra! Sossarnas politik om att alla ska vara behöriga till högskolan kan bemötas med följande argument:

  • Alla vill inte läsa på högskolan.
  • Alla kan inte läsa på högskolan.
  • Alla ska inte läsa på högskolan.

Och att tro något annat är att dissa praktisk kunskap och hissa teoretisk kunskap. Få gynnas av detta. För många utbildas, arbetslösheten bland akademiker blir skyhög, utbildningskvaliteten sjunker och högskoleprogrammen- och kurserna blir bara fler och luftigare.

Den tidigare gråa, odefinierade och luddiga skolan, ersätts med rakare linjer, tydligare positioner. Den dassgråa färgen består. Jag vill ha en färgglad skola med massa fantasi, glädje och kreativitet! Det är tragiskt att det inte finns något mellanting mellan den sossiga flumskolan och den mossiga björklundsskolan.

Nog om detta. Detta börjar bli högsäsong för att gå och lägga sig.

Andra bloggar om: jan björklund, skolpolitik, gymnasiereform, barn, unga, alliansen, regeringen, politik, samhälle

Vem glömde kylskåpsdörren i matbutiken?

Det förekommer ofta att vuxna frågar barn, som beter sig på ett sätt som de inte gillar, den vanliga frågan ”brukar du göra så hemma”? Vanligen handlar detta om att ha fötterna på bordet, ha kepsen på inomhus, spotta på marken och andra frågor som Jan Björklund kan tänkas visa intresse för. Nu kommer inte denna lilla spalt att handla om skoldebatten och vår militäriske skolminister, utan om vem som glömde stänga kylskåpsdörren i matbutiken.

Hemma skulle jag nämligen aldrig lämna kylskåpet öppet. Jag vet visserligen att det förstör matvarorna, men också att det hade varit oschysst både mot plånboken och mot vårt kära jordklot. Jag vet också att det inte är så förbaskat svårt att stänga igen kylskåpet när jag hämtat vad jag behöver. ändå ser jag, varenda gång jag är ute och handlar och oavsett vilken matbutik jag handlar i, att alla de varor som ska stå kyligt står öppet och naket mitt i butiken. Här har vi det egentliga problemet: Det finns ingen kylskåpsdörr vid kyldisken. Någon har inte glömt att stänga kylskåpsdörren, nej Någon har faktiskt glömt bort själva kylskåpsdörren.

Mot alla logiska principer om fysikens lagar om isolationsmaterial och värmespridning låter man kylarna stå utan lock och dörrar. Därmed blir det både kallare i rummet utanför samt varmare i själva kylarna – och så får man dra på mer energi för att det ska bli kallare och smöret inte flyter iväg. Miljöovänligt (och oekonomiskt) så det stinker lång väg.

Men, invänder någon, det är ju lättare att se om det inte finns någon dörr eller lock vid kylvarorna. Visst kan det svårare att se mjölken bakom en glasdörr eller wokgrönsakerna under ett glaslock, men kom igen? Så svårt är det inte att se genom glas! Om det är de rent marknadsföringsmässiga aspekterna som väger tyngre än elräkningarna i ekonomivågen, då måste vi konsumenter säga ifrån. Och om marknadsföringsansvarig för matbutiken tycker det är bättre att ta bort glaspartierna än att minska elräkningarna, så byt bort marknadsföringsansvarig (eller komplettera denne). Det finns säkerligen någon designer, inredningsarkitekt eller innovativ reklamare som hade knåpat ihop ett bättre förslag. Så har vi minskat arbetslösheten i dessa yrkesgrupper. Vips så gjorde vi två flugor på smällen!

För att så svara på den inledande frågan: Nej, fröken Khadidja, jag brukar inte montera bort hela kylskåpsdörren där hemma…