Ett redan tjafsigt ämne som Halal-tv blir inte mindre tjafsigt i ett program som Debatt, där det sitter mussekvinnor- och män, en rabbin med armarna i kors och tillhörande fru, Carl Hamilton med uppgiven min, Abd el Haqq Kielan i farbrors-stil, Pernilla Ouis, en sverigedemokrat, Nima Daryamadj, Zaida Catalan (mp), halal-ansvarig utgivare Joakim Sandberg. Med Janne Josefsson som programledare som gärna vill göra dela med sig av sin personliga åsikt så fort tillfälle ges, blir det såklart ännu tjafsigare.
De allra flesta i studion var av Catalan-kaliber: ”varför kan vi inte bara acceptera varandra som vi är”, men vad gjorde det egentligen? Det gänget framstod bara som mer korkade ju mer de lade fram sina argument. Nåväl, jag orkar inte gå in på alla detaljer kring programmet, det gör t ex Nima alldeles utmärkt själv (som hade flera viktiga poänger), men kan ta upp en del.
Som många andra gånger, när jag ser muslimska ”bröder och systrar” (mina biologiska räcker gott och väl), blir jag generad och uppgiven. Ska jag skratta? Gråta? De muslimska systrarna sitter i slöjor och argumenterar för att man inte ska skapa ens det ”minsta utrymme” för fysisk kontakt mellan män och kvinnor. Seriöst ladies, jag vet inte en enda svensk man som någonsin har tänkt att en vanlig handskakning skulle vara en sexuell invit. Att sen vissa muslimer tycks tro att en hälsning kan leda till att man hoppar i säng med varandra säger mer om dessa muslimer själva än någon annan.
”De muslimska bröderna” är inte mycket bättre. Här hade vi Ammar Daoud som berättade om att (han som) man har rätt till sin (dotters) kropp. För det var antagligen detta han menade när han berättade orsaken till varför hans dotter inte deltar i skolans simundervisning. Mohammed Amin Kharraki från Sveriges Unga Muslimer, var milt sagt upprörd över Carl Hamiltons ”rasistiska” beteende.
Hej kom och hjälp mig…
Slutligen Carl Hamilton själv, som tycktes vara uppgiven och ursäktade sig med att grälet var för fem månader sen etc. Särskilt skoj var det de gånger han drog ett djupt andetag och började med ”Janne.” för att liksom prata allvar med en femåring stökig unge som betett sig ohyfsatt…
Det är beklagligt att se hur Joakim Sandberg tar på sig rollen som språkrör för Cherin Awad. ”Här har vi en muslimsk kvinna som 13 gånger tagit avstånd från stening”, och stackars Cherin är bara ett offer för medias häxjakt. Snyft, jag tror nästan en tår börjar framkallas i ögonvrån.
Så kan vi också fråga oss varför Cherin tar avstånd från stening av otrogna. Det är ändå en princip som är ganska klart uttalad i Koranen. Cherin tar avstånd från Guds egna ord på samma sätt som hon tar avstånd från Hamiltons utsträckta hand.
Nästa irriterande person är Zaida Catalan. Kan vi inte acceptera varandra som vi äääär? Mitt svar, nej det kan vi faktiskt inte. Alla beteenden kan inte accepteras utifrån tesen om att alla bara kan få vara som de äääär. Så är det i alla samhällen, inte minst i ett sharia-styrt samhälle (där blir man t ex inte accepteeeerad om man är bög). Dessutom fattar jag inte varför Zaida kindpussar fransmän men inte kräver av en muslimsk man att han ska ta henne i handen. Varför är hon inte som hon ääär i Frankrike? Varför kräver hon inte att bli accepteeeerad där?
Irriterande person/er är vidare de muslimer som hänvisar till rellischåss frihet. Är det ett argument i sig? Tänk längre snälla. Att sedan andra, icke-muslimer, gång på gång hänvisar till detta argument är nästan ännu värre. Är det inte ett tragiskt betyg för en sekulär demokrati som Sverige, att det gång på gång fungerar att hänvisa till religionsfrihet som legitimerande argument?
”Islam säger” är sedan långt tillbaka i mitt liv något av den mest hatade meningen och fortsätter att förbli det. Vem säger? Hur ser denna islam ut? Hur låter den när den säger? När sa islam detta till dig? Hur förmedlades det till dig?
Det finns säkerligen en hel del av oss som undrar om alla muslimer verkligen tänker så här, som tror att en uträckt hand betyder, ”Hej, vill du ha sex med mig?”
Jag tror, och hoppas, att så är inte fallet. De flesta muslimer som jag känner bryr sig ärligt talat inte. De är allra mest förbannat trötta på att muslimer endast förekommer i media i egenskap av att vara muslimer.
Senaste kommentarer