Idag var jag i Lund. Det märktes. överallt såg jag akademikermänniskor med etno-örhängen (kvinnliga) och skäggprydda varelser (mestadels manliga). Gymnasieungdomar med kajal runt ögonen, rufsigt hår och en fransig scarf som skuttade runt julgranen därför att det är lite alternativt att vara utflippad. Studenter som var på väg någonstans. Gupparna i marken (oj, var de verkligen sååå djupa?) vid övergångsstället mellan Stortorget och bokhandeln om hörnet. Men framförallt därför att jag, när jag gick längs L:a Fiskaregatan först fick syn på vänsteraktivister som hade imiterat en israelisk vägspärr och delade ut flygblad, och senare vände blicken mot torget. Där fanns några som hade skylten ”Nolltolerans mot våld”. Andra manifesterade mot det israeliska murbygget. Sen fanns det ett gäng till som jag inte kommer ihåg vad dom ville. I Stadshallen fanns IMs julmarknad.
Jag blir alltid lycklig inombords när folk reagerar och höjer rösten. Alltså: glädjande återbesök till Lund.
Hej snygging!
Jo, det är väl Lunds innersta väsen du fångat.
Jag för min del är rätt trött på folk som höjer rösten efter att ha lyssnat på ett rb-seminarium om barnfattigdom där en massa besserwissrar såklart skulle tala om i prinicp allt de tycker. Ja, du vet. Länge sen, hörrödu.
puss
Yes, jag fattar. Det är bara bra att folk reagerar lite. Men dock tycker jag att det är tråkigt att det nästan alltid är vänsterfolk som demonstrerar. Skulle vara glädjande att få se t ex en moderat vifta med frihetens blåa fana på stan.
poss haaj