I dagarna besöker den sydafrikanske imamen Muhsin Hendricks, en av världens få öppet homosexuelle imamer, för att berätta om möjligheterna kring dialog om homosexualitet och islam. Han är också en av huvudpersonerna i dokumentärfilmen A Jihad for Love som har världspremiär nu. Nyligen såg jag den uppmärksammade dokumentären ”Sämre än djur”. Den beskriver verkligheten för många HBT-personer som växer upp i hederskulturer med utgångspunkt i Cherin och Mohammads erfarenheter.
Jag känner framför allt djup sorg när jag ser Cherins styvfar, berätta rakt fram, utan att blinka, att Cherin är sämre än ett djur på grund av att hon är homosexuell. ”För mig är hon inte en människa. Hon är värre än djur. [...] Hon är inte en människa och hon är inte ett djur. Hon är sämre.”
Sorg känner jag också när jag ser denna videon, där Muhsin Hendricks samtalar med en annan imam om andra tolkningar av koranens verser kring homosexualitet. Den andre imamen säger att homosexualitet är ett brott inom islam (och i alla andra religioner också) och bestraffas med döden. Imamen avslutar sedan med att säga att det enda som juristerna egentligen är oeniga om, är inte om det är dödsstraffbelagt, utan om hur dödsstraffet ska verkställas.
Vilken rutten människosyn spökar bakom denna homofobins fulaste tryne? Hur kan man ha hamnat på nollpunkten av kelvinskalan för civilisation, värdighet och tolerans?
Ett visst hopp finns ändå. Muhsin Hendricks har, efter många års studier, fört fram tolkningen om att den passage i koranen som traditionellt ansetts fördöma homosexualitet (bland män), handlar om ett fördömande av de systematiska våldtäkter mot resande och besökare (män) till Sodom och Gomorra. Andra tolkningar är viktiga att lyfta fram, eftersom de kan bidra till att bryta den starka, djupt rotade homofobi som finns i hederskulturer.
Sist, men inte minst, måste det svenska samhället ställa upp för de som tvingas leva dubbla liv, bryta med sina familjer, utstå hot och trakasserier och i värsta fall mord. Det är skrämmande att höra Cherin berätta om år av misshandel, som hennes styvfar blånekar – bl a med motiveringen att svensk polis har förhört honom flera gånger, men att han inte har blivit fälld.
Det är också skrämmande att höra Mohammad säga att ”det är väldigt möjligt att jag inte kommer att finnas om sex månader, för att situationen ser ut som den gör.”
Poliskvinnan: Är man i Sverige, som du och din familj är, så är det svensk lag som gäller ju.
Mohammad: En stor del av samhället följer inte de här lagarna. Så jag tycker att det är dumt att lura sig själv och tro att det räcker bara man har lagar. Det är svårt att tämja en kultur med lagar från en helt annan kultur. Och dom som hamnar i kläm är dom som identifierar sig med båda kulturerna.
P: Men du ska ju inte påverkas, alltså din sexuella läggning, ska ju egentligen inte kunna påverka. Du ska kunna leva fritt här. Det är det som är viktigt i alla fall. (leende)
M (verkar smått mållös): Ja..jo, ja.
P: …
M: Jag tror, det är inge verklighet för oss som kommer från den här kulturen.
P: Hur ska vi göra för att det ska kunna funka?
M: Lyssna. (…) Med en ny kultur kommer massa problem. Lyssna. (…) Men alltså samhället är så tolerant att man inte vågar säga ifrån.
Och med de kloka orden går jag och lägger mig.
Se även:
Andra bloggar om: hbt, hederskultur, homosexualitet, islam, queer, religion, sämre än djur
Guldbandet kring Oumou Sangarés panna antyder att en drottning äntrar scenen. Snart börjar hon sjunga och då förstår man. Malis största sångerska, absolut en av Afrikas största, var i Malmö igår kväll – och visst regerade hon.
Senaste kommentarer