I förrådet från februari, 2009

Stjärthygienen avgör din kulturkompetens

Publicerat den 18 februari, 2009 i Toaletten. 1 kommentar Etiketter: , , , .

Har du undrat varför det ofta står en vattenkanna på golvet i en hel del ”icke-svenska” toaletter?

Har du ofta undrat vad du ska använda denna plastvattenkanna till?

Om du inte har sett en plastvattenkanna på toaletten, har du sett ovanligt många bidéer eller egensnickrade duschslangar från handkranen?

toilet_paper

Dasspapper? My ass!

Du behöver inte längre undra. Det är en fråga om god stjärthygien. Visste du att din stjärthygien och rengöringsritualer faktiskt kan avslöja en hel del om din kulturkompetens?

En person som blir rådvill av att inte finna toalettpappret har uppenbarligen inte vuxit upp i en rövkannekultur. En person som blir förvirrad om det bara finns toapapper till hands – den personen har förmodligen vuxit upp i tvätta-rumpan-kultur snarare än en torka-rumpan-kultur.

Nima skriver för övrigt en rolig bajskrönika. Se också SvD:s artikelserie om toalettbesök.

Nej – behöver Du hjälp?

Publicerat den 15 februari, 2009 i Vardagsrummet. 2 kommentarer Etiketter: , , , .

Man har knappt satt in tåspetsen i skoaffären innan butikspersonalen hoppar upp ur en skolåda. Med stora hundögon och huvudet på sned får man frågan: ”Behöver Ni hjälp?”. Lika överraskad blir jag varje gång, samma förvirrade känsla får jag: ”Hjälp, har jag kommit in på en psykiatrisk avdelning?”. Nästa tanke, för nu blir jag smått irriterad, är ”Nej, har jag bett om någon hjälp?”. Detta säger jag inte, utan svarar istället ”Nej tack, jag…eeh… tittar bara runt litegrann…” Butikspersonalen ler ett Pepsodent-leende, säger ”Du säger bara till om du behöver hjälp!”

Som om jag skulle få en gudomlig uppenbarelse: A-haaaaaa! Det är därför du står där bakom kassan, med namnskylt där det står Personal + Namn? Ja, ibland är man ju så trög.

Shopping kan vara nog så jobbigt, tidspress och bantande plånbok gör det inte bättre. Men ser jag så förvirrad ut att jag utstrålar Hej-kom-och-hjälp-mig? Jag sjunker ihop och försöker gömma mig bakom skohyllorna – som i en actionfilm – bort från butikspersonalens påträngande närvaro.

Kanske är det dags att ändra strategi? Nästa gång ska jag svara, när jag får frågan om ”Vi” behöver hjälp (för butikspersonal har inte hängt med i de senaste decenniernas språkreformer):

”Nej – behöver Du hjälp?”. Och därefter vända på klacken och gå.

Lennart Wretlind – min nya idol

Publicerat den 10 februari, 2009 i Vardagsrummet. 2 kommentarer Etiketter: , , , , , .

Lennart Wretlind är musiknörden som har koll. Lennart Wretlind har SR:s lugnaste radioröst utan att den känns störig. Lennart Wretlind är min nya idol.

Gå in och lyssna på några Klingan-program i P2. Om du gillar musik från världsmusik*fronten, dvs. Om inte, så har du mycket kvar att upptäcka. Herr Wretlind guidar dig genom musikdjungeln, luta dig tillbaka och slappa.

Nästa projekt blir att ta sig genom Veckans CD-arkiv.

Såklart kolugn i studion.

Såklart kolugn i studion.

Läs intervju med min nya idol.

* Ja, jag vet att världsmusik är ett knepigt begrepp.

Khadidja – ett namn att döda för?

Publicerat den 4 februari, 2009 i Hallen. 5 kommentarer Etiketter: , , , .

Khadidja är väl inte det vanligaste namnet i Sverige. Så få som 34 personer i hela Sverige heter som jag. Visst är det ett namn som skapat många problem såsom:

  1. Vid upprop. ”Åh nej, åh nej… snart är det min tur” har oftast varit min tanke när klasslistan börjar närma sig mina bokstäver.
  2. Telefonsamtal. ”Vad sa du att du hette, sa du?” är vanligt svar i telefonköer. Numer hinner jag börja bokstavera innan de börjar fråga om jag kan vara så snäll och göra det.
  3. Presentation av mig själv face-to-face. Många är de som hållt kvar min hand extra länge, kisat lite med ögonen, vridit vänster öra övertydligt och sagt ”Vaaad-sa-du-att-du-H-E-T-T-E?”. Ibland går namnet inte fram förräns vid tredje upprepningen. Vissa ger upp efter tredje upprepningen.

Men att jag skulle bli kriminell på grund av mitt namn? Enligt en amerikansk forskarstudie är människor med ovanliga förnamn överrepresenterade i brottsstatistiken. Säger forskarna med de vanliga namnen David E. Kalist och Daniel Y. Lee.

Samtidigt har senaste årens namnstatistik visat på att många föräldrar gärna väljer namn som är ovanliga. Men inte för ovanligt. Lagom helt enkelt.

En uppmaning till alla föräldrar som står i namngivningstvivel. Tänk extra noga innan du väljer namn som känns unika och speciella – dina barn kan halka in på den kriminella banan. Eyra, Tindra, Nemo och Morris kan vara morgondagens Conny, Ronny och Tommy.

Annars är Khadidja en bra kombination. Ett namn ditt barn kan bära, utan att bli kriminellt. Mitt mångåriga projekt att promota namnet ska en vacker dag bära frukt.

Hur vanligt är ditt namn? Ta reda på det här.

Jag sa ju röstkarameller

Publicerat den 1 februari, 2009 i Hallen. 4 kommentarer Etiketter: , , , , , .

Idag publicerades min krönika jag skrivit i tidningen Anti. Läs. Den handlar om hur vi betraktar barn och vuxna och ställer frågan om vad vad vi helst vill ha: Röstkarameller eller bröstkarameller?