I förrådet från oktober, 2008

Överallt är det kris

Publicerat den 30 oktober, 2008 i Sovrummet och Vardagsrummet. 3 kommentarer Etiketter: , , , , , , , , .

Just som jag trodde att ordet kränkt var det mest förekommande ordet i svensk media, så dyker finanskrisen upp. Finanskrisen har bland annat gjort att självaste svenska kyrkorna har hamnat i kris. För att uttrycka det med Åke Bonniers ord: ”Nu är det kris”. Sedan nyheten om att Sterling gått i konkurs så är det tydligen flygets värsta kris någonsin. Men är inte dessa kriser bara små petitesser när vi kommer till de verkliga kriserna?

Jag tänker på Islands kris. Här snackar vi om krisernas kris va? Och USA befinner sig väl också mer eller mindre i kris. Och när såväl stora länder som USA och små länder som Island befinner sig i kris, då måste väl också alla andra däremellan befinna sig i kris. Kris, kris, kris – överallt är det kris.

Så trodde du att du var i en relationskris? I kvartslivskris? Är du 47 år, förtvivlad och tänker jaha, var detta livet – är du kort sagt i medelålderskrisen? Har du förlorat en anhörig och är i en livskris? Ja, då befinner du dig i samma läge som alla andra – allas liv är i total kris.

I dagens läge måste du vidga horisonten och se bortom dina egna kriser. Hallå; Vi befinner oss mitt i en klimatkris! Det är en global kris bortom alla perspektiv! Vi står mitt i en finanskris! Du har inte tid att bry dig om dina personliga kriser. Möjligtvis din personliga finanskris.

Andra bloggar om: börsen, ekonomi, finanskrisen, island, klimatkrisen, politik, samhälle, satir, usa

Tänk om barnen i USA fick rösta i presidentvalet

Publicerat den 23 oktober, 2008 i Salongen. 12 kommentarer Etiketter: , , , , , .

Ja, hur hade det sett ut? Då hade Obama vunnit – men det tycks han göra med de vuxnas röster också. Enligt Nickelodeon, som har arrangerat en slags omröstning på sin hemsida, skulle 51 % av rösterna gå till Obama, och 49 % till McCain. 2,3 miljoner ska ha röstat på hemsidan. Nickelodeon har sedan 1988 haft liknande omröstningar, och i fyra av fem fall har de deltagande barnen röstat i enlighet med det slutliga valresultatet.

Nu är det såklart svårt att avgöra hur pass seriös omröstningen var, men ändå blirjag återigen övertygad om tanken att rösträtt för barn borde vara självklart i en demokrati.

På flera håll i världen finns krafter som kämpar för sänkt rösträttsålder. Här i Sverige har vi Grupp 16, spana gärna in deras hemsida. Jag har tidigare skrivit om att barn ska ha rösträtt, kanske är det dags att uppdatera inlägget. Rösträttsfrågan är en av de viktigaste demokratifrågorna och att barn förvägras denna grundläggande rättighet är oacceptabelt. Sänkt rösträttsålder är helt klart ett steg i rätt riktning.

  • Ingen hade någonsin vågat yppa om att en gravt dement 92-åring skulle skulle bli fråntagen sin rösträtt. Däremot är det okej att ställa krav på logiskt tänkande och personlig mognad på barn.
  • Att barn skulle rösta på extrempartier motbevisas ju enkelt av ovanstående röstning bland amerikanska barn. Och vilken annan samhällsgrupp blir fråntagen deras röst utifrån att de skulle kunna rösta på extrempartier? Det skulle väl jag också kunna om jag ville. Eller vilken annan +18åring som helst. Och nog får vi behålla rösträtten för det.
  • Barn är okunniga. Om vad? Om sin egen situation? Barn är väl, precis som alla andra individer, de som är mest kunniga om sin situation.

En amerikansk organisation, kallade barnrättsrörelsen för The Last Civil Right’s Movement. Jag kan bara hålla med.

Se också: Medvind för Obama

Andra bloggar om: barn, mccain, obama, presidentvalet, rösträtt, usa

Saker som är bättre i Danmark

Publicerat den 17 oktober, 2008 i Vardagsrummet. 4 kommentarer Etiketter: , , , , , .

Under min tid i Köpenhamn har jag säkerligen muttrat över grejer som är bättre i Sverige, såsom Den Luktfria Osten och andra självklarheter. Men nu är det dags att Danmark ska få den cred som de är så välförtjänta av om man jämför med Sverige. Mine damer og herrer, här kommer listan!

  1. Cyklismen. Det i särklass absolut bästa med Danmark. Du kan cykla nästan var du vill! Vilken fetmäktig känsla när man ser alltifrån affärsmän cykla med portfölj och kostym till gamla hippies på christianiacyklarna.
  2. Tågsystemet. I Danmark behöver du inte boka biljetter femtioelva månader i förväg för att få ett humant pris. Standardpriser gäller. Tågen går i tid. Tågen går ofta. Tågen går så som tåg skall. (Däremot kan man diskutera varför de envisas med att köra tågen på diesel. Fy fy, Danmark!). Kort sagt: SJ är kass.*
  3. Den Allmänna Arkitekturmedvetenheten. Danskar verkar överlag vara mer medvetna om arkitektur. Saker som stadens framtid, nybyggnationer, bostadspolitik och andra relevanta ämnen tycks beröra fler vanliga danskar. I svensk media berörs arkitekturrelaterade ämnen bara i pyttiga notiser.
  4. Utbudet av ekologiska produkter tycks vara mycket större i Danmark än i Sverige. Me like.
  5. Köpenhamn. Ja, ack Köpenhamn känns mysigare än Stockholm. Visst är Stockholm vackert och så, men ändå… jag får aldrig grepp om staden. Man går ner under jord, åker tunnelbana, går upp ur jorden och fattar inte hur de två platserna hängde samman. I Köpenhamn kan man cykla överallt. Kanske ska jag erkänna att jag inte heller gett Stockholm samma ärliga chans som den danska motsvarigheten.
  6. Christiania! Ja, var någon annanstans kan man finna Christiania? Synd bara att den danska regeringen tycks vara inkompetent att lösa Christianias framtid.
  7. Det danska humöret får väl komma på en sista plats för det är inte alltid det är av godo. Internationell forsking har ändå visat att danskarna skulle vara lyckligast i världen. Myten om dansken som glad, öppen, ärlig och öldrickandes kan jag efter två år i vårt grannland bekräfta. Samtidigt har jag flera gånger hört svenskar och norrmän irriteras över den lite väl generösa ärligheten…

Vill du läsa mer om de lyckliga danskarna? Läs lite här, här och här.

* Mitt inlägg om att SJ behöver konkurrens kommer.

Andra bloggar om: arkitektur, öresund, danmark, kultur, miljö, sverige

Och Martha Wainwright ägde kvällen…

Publicerat den 11 oktober, 2008 i Vardagsrummet. Inga kommentarer Etiketter: , , , , .

Igår var jag på den efterlängtade konserten med Martha Wainwright på Babel i Malmö. Tillsammans med härligaste väninnan och lagom höstmysigt väder var det upplagt för en ljuvlig kväll. Och mycket riktigt blev det så. Andra håller också med.

Med Bleeding All Over You kom hon in på scenen, och jäkel sicken entre!Med gitarr, stolt hållning och innerlighet framförde hon låten. Särskilt i raderna ”I know you’re married, but I’ve got feelings too” ryste jag till. Konsert-flowet sipprade ut i blodådrorna och livet kändes härligt. Hon äger hennes röst; ibland spricker det till, men hon lyckas alltid greppa tillbaka den. Ibland flyter rösten ut. Det är nästan som om man frågar sig ”Varför tog rösten eller sången den vändningen?”, men som man liksom alltid förstår i nästa sekund; ”Ja, men självklart skulle det vara så”.

Ett annat intressant inslag på konserten (men detta var ju inte Marthas fel), var ett litet gäng framme vid scenen som upplevde konserten för kung och fosterland. Någon ibland detta gänget var någon som påminde mig om en slags blandning av Kubasvensken (frisyren) och Skurt (huvudbonad). Det var också intressant att se att ju mer de upplevde konserten, desto mindre verkade omgivande publik leva sig in i konserten. Vilket bara ytterligare förstärkte effekten av en lite stel publik med några hängivna fans som undantag.

Och för den som aldrig lyssnat på Martha Wainwright, kan jag rekommendera med att börja med Set The Fire To The Third Bar med Snow Patrol (mjukstart), därefter kanske Bloody Mother Fucking Asshole, The Factory, Comin Tonight. Det finns ju inte jättemånga att välja på (hon har bara gjort två skivor), men gå gärna in på hennes Myspace.

Och tack för en fin avrundning med Dis quand reviendras-tu!

Andra bloggar om: konsert, kultur, malmö, martha wainwright, musik

Mitt engagemang framför dator och högtalare

Publicerat den 3 oktober, 2008 i Vardagsrummet. Inga kommentarer Etiketter: , , , , , .

Igår var jag duktig och betalade äntligen in medlemsavgiften till Svenska Naturskyddsföreningen. Det känns som en vettig organisation. Idag ska jag till multihelg i Kopparberg med Rädda Barnens Ungdomsförbund. Det blir nog både peppande och barnrättsaktivt.

Det känns bra att vara medlem i en organisation som man sympatiserar med. Men det är knepigt det där med engagemang… Måste man vara superaktiv för att räknas som en tillräckligt bra medlem? Mitt ideella engagemang har för det mesta inneburit många nya vänner, utveckling och annat positivt, men har också (i ärlighetens namn) tagit en hel del energi. Kanske finns det helt enkelt andra former för ideellt engagemang än de rent traditionella med fika, myspys och dagordningar? Själv trivs jag ganska bra med att koordinera mitt engagemang från datorn ut i den virtuella datorvärlden. Kombinerat med lite praktisk action och vanliga möten.

Under tiden som jag går och småfixar lite här hemma, lyssnar jag på musik: mysigt. För tillfället spelar jag gungig musik (blues, tuareg, elgitarrer). I mina små och framför allt läckra högtalare, sprids ljudet ut i hela rummet och sprider skönkänslor. Och jag vill fortfarande åka till Mali. Varför är jag inte där? I framtiden blir det nog, men först ska jag diska och sen till Kopparberg.

På tåget ska jag läsa Frank Lloyds Wrights bok The Living City om Broadacre City. Och så är jag nyfiken på att läsa boken Creating Child Friendly Cities. Den senare känns mest spännande…

Andra bloggar om: arkitektur, ideellt engagemang, miljö, musik, rädda barnens ungdomsförbund, samhälle

Pinsamt, Palin!

Publicerat den 2 oktober, 2008 i Vardagsrummet. 5 kommentarer Etiketter: , , , , , .

Ni måste se den här intervjun med Sarah Palin. Om ni sedan tidigare trodde att hon var lite pantad, så blir ni ännu mer övertygade här.

När Palin gång på gång ”övertygar” journalisten om hennes utrikespolitiska erfarenhet, består av att Alaska ju har kontakt med både Kanada och det stora Ryssland, dubbelviker jag mig inte helt av skratt, men däremot lite plisserad i magmusklerna. Om det här är en potentiell vicepresident i världens mäktigaste land blir man lite mörkrädd.

Har ni förresten tänkt på vad roligt det vore om hon hette Malin istället? Eller kurdisk variant: Nalin? Tänk att höra ”Vajs president Mäjlin Päjlin”.

Och är det bara jag som tänkt på att likheterna mellan Sarah Palin och en typisk arabisk nyhetsuppläsare är slående lika? Jag tänker nötbrun läppenna, uppfluffad spretlugg, lite bullfrisyr, och glittrigt leende.

Andra bloggar om: john mccain, politik, presidentvalet, samhälle, sarah palin, usa

En rosa dag om kvinnor i arkitekturen

Publicerat den 1 oktober, 2008 i Salongen och Sovrummet. Inga kommentarer Etiketter: , .

Idag är det 100 år sedan kvinnor för första gången fick bli antagna som arkitektstuderande på min skola. Det firades stort och det kändes värt att gå och delta i arrangementet. De fina plakaten var rosa och rödrandiga med sirlig text. Så att vi förstår att vi snackar Female Forces of Architecture, va? Av hundratals närvarande var antalet män under 20 st. Typiskt. När de två kvinnliga arrangörerna började tala, stormade rektorn strax in med en gigantisk bukett röda rosor och snackade lite. Typiskt (att han tog sig rätten att avbryta två kvinnor). Men eftersom jag gillar rektorns i övrigt ständigt leende sjyssta stil, tog jag inte speciellt illa vid mig den här gången.

Därefter följer talare på talare där rubrikerna var intressantare än föredragen. Uppläggen var ungefär följande:

Jag är arkitekt … och jobbar med … När jag blev tillfrågad att tala här, visste jag inte riktigt vad jag skulle säga, men började fundera över:

(här följer tre frågor som den kvinnliga arkitekten har funderat över, vilken en utav frågorna garanterat är Finns det en kvinnlig arkitektur?* Men först tänkte jag berätta lite mer om vad jag dagligen arbetar med…

Just här blir det så intressant att talaren bara fortsätter att prata om vad hon gör i sin firma. Vilka teoretiker hon tycker är inspirerande att läsa. Att hon har en drängbulle i ugnen och driver kontor med sin käreste. Etc. Etc. I mitt huvud snurrar tankarna Jag bryr mig inte. Jag är inte ett dugg intresserad av vad du gör på ditt jobb. Get to the point. Jag somnar snart. Mitt huvuds nickande bekräftade detta gång på gång.

Hanne Kjærholm, Beatriz Colomina, Dorte Mandrup

Utstickare var däremot Dorte Mandrup som dissade snack om ”feminin  arkitektur”. Ja, vad fan är det? Ljust, luftigt, ornamenterat? Hanne Kjærholm, Grand Old Lady, var respektingivande. I snygg pagefrisyr höll hon ett inlägg tillsammans med rektorn. Mest skärpt var Beatriz Colomina, arkitekturhistoriker som bl a skrivit Sexuality and Space, som snackade om Eileen Grays E1027, grävde i Le Corbusiers smått pornografiska bilder av algeriska kvinnor och som sedan besatt målade om dessa år efter år. Det verkar som gubben skämts över bilderna, eftersom han brände dessa. I övrigt var han en nitisk samlare av allt från gamla skisser, kvitton, visitkort… Hon avslutade med att visa bilder på Le Corbusier själv naken.

Mästaren ertappad målandes nakna kvinnor? Notera att arkitekten ändå behållt sina arkitektglasögon på, men att allt annat åkt av.

* Alla svarade såklart att ”Nej, det finns det inte”. Men de tycker ändå att det är viktigt att det ”kvinnliga perspektivet” finns med i arkitekturen.

Andra bloggar om: arkitektur, le corbusier