I förrådet från april, 2007

Kool kharra!

Publicerat den 8 april, 2007 i Hallen och Köket. 2 kommentarer Etiketter: , , , .

Härmed vill jag plädera för det arabiska uttrycket ”Kool kharra!” som kan ha sin plats i väldigt många diskussioner. Exempel a: Någon säger något dumt/puckat i en diskussion du och vederbörande har. Du orkar verkligen inte bemöta dennes argument för det är så meningslöst. Svara då: Kool kharra! Exempel b: Du är på fjanthumör. Då kan du bara utbrista ”Kool kharra!” då och då. Mest för att du är fjantig alltså. Uttrycket kan användas i fler situationer än dessa, naturligtvis, men det får du själv experimentera med.

Vad det betyder? ät bajs. (Kool = uppmaningsform av äta, Kharra = skit)

Slutligen vill jag tacka Rolla som återlanserat detta uttryck. Och en sak till: använd det på skämt. Använd det bland folk som inte tar illa upp. Tänk på det!

Knasigt med namnskyltar på barnvagnar

Publicerat den 7 april, 2007 i Salongen och Sovrummet. 16 kommentarer Etiketter: , , , .

Har ni också lagt märke till dessa föräldrar som kör runt sina småbarn i en barnvagn där barnets namn hänger på en liten slags registreringsskylt? Jag blir så irriterad på detta! Min irritation grundar sig väl främst i följande:

  1. Vem sjutton bryr sig om vad just deras barn heter? ”Jaså, din dotter heter Tindra (originellt)? Själv är jag dotter till mina föräldrar och heter Khadidja (originellt va?)”.
  2. Den lilla registreringsskylten tycks nästan finnas där för att det ska vara coolt att köra barnvagn. Som om män inte skulle kunna köra barnvagn utan att den ser ut som en bil.
  3. Om registreringsskylten finns där för att det ska se lite originellt ut, så är det just precis det man misslyckas med. På samma sätt som att det är det man misslyckas med när man försöker komma på udda och spejsiga namn till sina barn. Namn som alla andra redan har döpt deras barn efter.

Det allra mest märkliga är ju att man inte har frågat barnet om vad de tycker. är det verkligen helt okej att lämna ut barnets identitet och integritet på det viset till allmänn beskådan? Att skriva ut namn, födelsedatum och nationalitet? Var kommer barnets rätt in att få bestämma om sitt eget liv? Och till dig, käre förälder, om du tycker det är viktigt att vara unik, så gå runt med en registreringsskylt på dig själv! Jag ser mycket fram emot den dagen jag får se stolta fädrar och mödrar med texter som ”Peter” eller ”Maria” eller ”Stefan”. Prova på det först innan du hänger en dylik skylt på barnvagnen.

Dessutom tycker jag att dessa namnskyltar skvallrar lite om vår tid att se på barn som en liten ägodel, det är något som man ”skaffar”. Denna lilla söta ägodel är något som man ska visa upp för hela världen, Skylta med din sötnos! Usch.

Slutligen, om du fortfarande funderar på att skaffa skylt till din lilla sötnos och inte har tagit åt dig av mitt analytiskt-kritiska inlägg, så kan du exempelvis beställa en sådan här och här eller här.

Vuxna är framtiden

Publicerat den 5 april, 2007 i Salongen. 6 kommentarer

Jag har nog säkert tidigare spytt galla över den tradiga klyschan ”Barnen är framtiden!”. Så det tänker jag inte fortsätta med här. Däremot skulle jag vilja lansera en ny paroll: Vuxna är framtiden!

Denna kan väl vara särskilt aktuell när vi talar om miljöfrågan. Det är ju de vuxna främst som bestämmer hur framtiden ska bli. Det är nu de vuxna har chansen att verkligen kunna göra något. Därför: Vuxna är framtiden! Vad vuxna väljer att göra nu (eftersom vårt samhälle är uppbyggt som så att det är de vuxna som har störst makt) är ju det som kommer att påverka vår framtid.

Andra bloggar om: , , , , ,

Ett ytterligare skäl att anföra till att vuxna är vår framtid är att det är så dåligt dolt av vuxna att vilja skjuta ifrån sig ansvar. När vuxna talar om det är barnen som är vår framtid, så tillskriver de sig själva en passivitet och oförmåga att kunna hantera den situation de själva försatt samhället i. Det är inte bara missvisande, utan också djupt örättfärdigt mot kommande generationer.

Nej, hörni. Klockan är mycket och snart ska jag ta och gå och lägga mig. Men det här får mig att bli så upprörd, samtidigt som det är en bra påminnelse om varför jag valt att engagera mig för barnrättsfrågor. Vänta er inte annat än fler inlägg som berör ämnet.

Upp på hästryggen igen

Publicerat den 5 april, 2007 i Hallen. Inga kommentarer

Idag hängde jag med lillasyrran på ridningen efter ett långt uppehåll på nio månader (med undantag av en ridning i augusti). Shit pommes frites så kul det är! Lika kul som vanligt. Totalt fokus, träning för kroppen och koordination i en skön mix. Plus den lite äckelhärliga känslan av att veta att du måste ha full koll hela tiden för att minimera risken att bli avslängd och riskera tråkiga grejer. Och till er som tror att ridning är som att cykla: prova gärna på att rida en gång.

Andra bloggar om: , , ,

Om man inte gör något ska man heller inte gnälla

Publicerat den 2 april, 2007 i Salongen och Sovrummet. 3 kommentarer

Efter ett antal års ideellt engagemang har jag blivit alltmer irriterad på en viss typ av människor. Det handlar om dom som inte på något vis engagerar sig, men som ändå bara sitter hemma och gnäller. Typiska repliker från dessa människor är:

  • ”Fan asså, att alla pengar i idella organisationer bara ska gå till administration. Kan det inte gå till något vettigare?”
  • ”Hela samhället är helt åt helvete. Man blir ju helt uppgiven.”
  • ”Hahaha, jag såg några typer demonstrerar på stan idag. Vad tror dom egentligen? Att det gör nån skillnad att dela ut lappar och sånt?”
  • ”Jag har en kompis som är, typ engagerad. Men dom verkar ju mest bara ha en massa möten hela tiden. Dom gör ju inget, egentligen.”
  • Och så vidare, och så vidare, och så vidare…..

Varje gång jag hör folk som kommer med såna här kommentarer blir jag bara riktigt förbannad. Men också ledsen. Förbannad därför att det finns eldsjälar överallt, men att dom måste bli fler. Ledsen därför att eldsjälarna jobbar ”i det osynliga”.

Det är klart att det finns en orsak till att många inte tror att det finns någon mening att engagera sig. Och det är klart att den ideella sektorn bör ta till sig detta. Men samtidigt; det finns många engagerade människor och det är viktigt att inte förringa vad dom gör! Exempelvis: Hur tror folk att vi har fått kvinnlig rösträtt?

Därför, sluta gnäll över engagerade människor och den ideella sektorn om du inte själv pallar göra något åt det. Och visst, det finns mycket som behöver förändras även där, men använd isåfall dina brighta åsikter till något mer konkret än tjat. Var lycklig över att vi har rätt att organisera oss och engagera oss i frågor som vi brinner för.

Ps. Och en annan gång ska jag skriva ett buttert inlägg över många organisationers överdrivna hysteri för medlemssiffror.

Andra bloggar om: , , , , ,

Inte störst, men bäst

Publicerat den 2 april, 2007 i Köket. 3 kommentarer

Vid Triangelen i Malmö kan man hitta en liten restaurang som har en slogan som lyder ”Inte störst men bäst”. Det är ett underbart skönt motto ju. Lite lagom jantelag, kryddat med stolthet. Får en inre bild av hur restaurangen tittar ner blygt i marken och mumlar ”Mmh, nja, alltså, jag är ju inte störst det är jag ju verkligen inte”… följt av ett generat litet skratt och därefter, en knapp hörbar bi-sats ”…men bäst. Så det så.” Det roliga mottot lyckades jag (?) fånga upp på mobilkameran med en skakig hand:

20070210.jpg

Så ska du in dit och äta så gör du det troligtvis inte för att dom är störst. Utan för att dom helt enkelt är bäst. Till skillnad från stora snabbmatskedjor som man kanske kan tänka sig att deras motto skulle kunna vara ”Inte bäst men störst”.

Andra bloggar om: ,

Bestulen-på-min-plånbok-idag-dag

Publicerat den 1 april, 2007 i Hallen. 4 kommentarer Etiketter: , , .

Idag var det inte någon radiodag. Idag var det desvärre en Bestulen-på-min-plånbok-idag-dag. När jag och sös skulle ta tåget från Köpenhamn så var det ett par män som började trängas på bakom oss på öresundståget när vi skulle gå på tåget. Så frågade en av dom på engelska mig om tåget skulle mot Nørreport, vilket det ju inte skulle – det skulle mot Malmö. Då fick dom plötsligt bråttom och började gå därifrån. Så när vi skulle sätta oss såg jag att min ryggsäck (min fina gröna) var öppen och innehållet hade inte någon plånbok i. Fort som fan och hög på chock och adrenalin försökte jag att kuta efter dom. Men dom var ju såklart snabbare och jag kom ju inte riktigt ihåg hur dom såg ut heller. Undrar om jag hade vågat slå ner dom? Det hade känts väldigt skönt iaf.
Så det var bara att gå och polisanmäla och spärra bankkort, gråta några sporadiska skvättar och ringa till nära och kära och fråga hur man skulle göra. Tur att sös var med som kunde behålla lugnet.

Jaja, så det tog ju ett tag att ta sig från Köben och till Skåne. Till saken hör att vi till tåget före helt glömde bort att köpa biljett till mig (klantigt av mig) och kom på det precis innan vi skulle gå på tåget. Så vi hade redan spenderat tillräckligt med tid på Hovedbanegården.

Men men, då och då finns det bara några jävla assholes som fuckar upp hela ens dag totalt. Då har jag iaf nåt att göra på påsklovet. Man ska väl aldrig tro att man ska vara helt rastlös ett lov.